Om projektet

FOODBIZ strävar efter att främja högskolestudenters förmåga att skaffa sig relevanta färdigheter och kompetenser relaterade till anställningsbarhet genom aktivt deltagande i utbildningsaktiviteter i nätverk. Detta kommer att göra att de a) får kunskap i ett sammanhang, b) kan knyta kontakter med företag och andra aktörer i det område universitetet tillhör, c) kan förstå områdets ekonomiska styrkor och möjligheter i relation till turism kopplad till jordbruksbaserade livsmedel och mat, d) kan reflektera över sin egen kompetens, motivation och sina ambitioner, e) kan bidra till samhällets utveckling och skapande av arbetstillfällen. FOODBIZ stödjer innovationsförmågan och kreativiteten hos studenter och alla inblandade aktörer genom ett regionalt partnerskap: projektet strävar efter att främja gemensam uppbyggnad av kunskap mellan studenter, näringslivsaktörer, forskare/universitet, andra berörda aktörer och beslutsfattare för att skapa lokal utveckling inom området för turism kopplad till jordbruksbaserade livsmedel och mat.

Sammanhanget

En rapport som publicerats av Europeiska kommissionen 2016, Food and Gastronomy as Elements of Regional Innovation Strategies (Cavicchi och Ciampi-Stancova, 2016), understryker den funktion som jordbruket och hotell- och restaurangbranschen kan ha på en hållbar utveckling. Den kombinerade jordbruks- och livsmedelssektorn svarar i dag för 30 miljoner jobb (13,4 % av den totala sysselsättningen) och för 3,5 % av det totala bruttoförädlingsvärdet i EU-28 (Eurostat 2014). EU:s Europeiska ekonomiska och sociala kommitté ansåg 2012 att regionala värdekedjor för livsmedel och sektorsövergripande korsbefruktning av produktiva processer har stor inverkan på lokal utveckling. Flera av de initiativ och projekt som har genomförts på lokal och regional nivå bekräftar matens stora potential att vara en bidragande faktor till att skapa nya arbetstillfällen, främja socialt välbefinnande samt kulturella produkter och hälsoprodukter. Strategier för matturism är viktiga instrument för regional utveckling, särskilt med tanke på den potentiella hävstångseffekten mellan produkter från de två sektorerna (Hall et al. 2005), och följaktligen är de viktiga sektorer när det gäller uppstart av nya företag och ökade arbetstillfällen. Mat är även en del av det immateriella kulturarvet enligt WTO (2012), då det är integrerat i resmålens lokala identiteter.

Trots hög potential och pågående åtgärder för att förstärka turismen kopplad till jordbruksbaserade livsmedel och mat, möter genomförandet stora problem, såsom bristfällig dialog bland olika aktörer, vilka ofta har väldigt olika värderingar och intressen; brist på utbildning och affärsplanering som beror på begränsade tidsramar, ekonomi, personal, förmågor och erfarenhet hos livsmedelsproducenter och lokala turistaktörer (Verbole 2003; Saxena et al. 2007); stora kompetensglapp mellan akademiker inom relaterade ämnesområden och sektorns behov.

Inom ramen för en socioekologisk metod, som är extra relevant i sektorer där miljön och samhällets styrka spelar en avgörande roll för lokal utveckling, kan högskoleinstitutioner införa och främja processer inom samhällsutbildning, speciellt genom att fokusera på studenternas roll.

Utmaningen

Högskolestudenter kan vara avgörande aktörer när det gäller innovation och viktiga medlare mellan forskning, företag och lokal utveckling: de representerar framtidens välutbildade arbetskraft, och för att vara anställningsbara och aktivt bidra till ekonomin bör de förvärva färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden. Utöver det som universiteten är vana att göra (ge kurser i mjuka färdigheter, karriärutvecklingsstöd och yrkesvägledning, kurser i entreprenörskap m.m.) måste studenterna dock först förstå och vara medvetna om sitt eget sammanhang och de lokala samhällena, knyta an till näringslivsaktörer, beslutsfattare, andra aktörer och skapa synergier med dem under studietiden.

Projektet

Projektet har som målsättning att implementera en aktivitet där studenter är aktiva i det samhälle de tillhör under studieåren, så att de kan ta med sig kunskapen om samhället tillbaka till universitet och tvärtom, och tillsammans med andra aktörer, som kollegor, skapa ny kunskap och förändringar. Det centrala i projektet är därför idén om gemensamt skapande, vilket sker när alla inblandade deltagare upprättar en dialog, uppnår en ömsesidig förståelse och har gemensamma mål.